Tranströmer, Tomas: Berceuse

Jag är en mumie som vilar skogarnas blåa kista, i det ständiga bruset av motor och gummi och asfalt.

Det som hänt under dagen sjunker, läxorna är tyngre än livet.

Skottkärran rullade fram på sitt enda hjul och själv färdades jag på mitt snurrande psyke, men nu har tankarna slutat gå runt och skottkärran fått vingar.

Långt om länge, då rymden är svart, ska ett flygplan komma. Passagerarna ska se städerna under sig glittra som goternas guld.

Múmia vagyok, ki az erdők kék koporsójában, motor, gumi és aszfalt örökös zúgásában pihen.

Ami nap közben történt, az alámerül, a leckék nehezebbek, mint az élet.

A talicska futott egy szem kerekén, jómagam meg pörgő elmémmel igyekeztem előre, míg a gondolat valahol megakadt s a talicska szárnyra kapott.

Mikor az űr egyszer elsötétül, megjelenik egy repülőgép. Utasai látják a városokat, melyek úgy ragyognak, akár a gótok aranya.